Faaan. Detta kommer att bli ett inlägg utan renoveringstankar och annat gullgull. Nu handlar det om andra saker. Som om varför jag är hemma med barnen och Johan jobbar...
Jag blir arg bara jag tänker på det... Jag hade alltid tänkt mig som en 3-barnsmorsa som skulle ge allt för barnen. Istället blev jag en bitter 2-barnsmorsa. Det var aldrig meningen att bli bitter. Men jag var nog aldrig riktigt redo för vad som komma skall med min första graviditet. Pang, sa det och plötsligt var jag ansvarig för en annan människa .Pang sa det så var den andra lilla människan här...
Det är ytterst viktigt att alltid betona hur mycket man älskar sina barn. Och det gör jag. Jag älskar dem till döds. Jag skulle jaga den jäveln som gjorde dem illa tills de inte orkade springa längre. Jag skulle vara deras värsta mardröm... Men samtidigt vill jag att mina barn växer upp till fina människor som själv kan ta beslut om vad som är rätt eller fel.
Ja, ja nu diskuterar Johan och jag hur det är att vara hemma med barn. Han tycker att jag är "duktig" som orkar med att vara hemma med båda två. Jag tänker varje morgon "att snälla låt det här vara en bra dag". En dag som går fort så att Johan kommer hem igen.... Johan fattar ingenting och slänger sig in i lekarna när han kommer hem. Jamen va fan det är ju sååå enkelt. Pappa har varit borta hela dagen och barnen flippar ut fullständigt:) Och där står jag efter att ha varit standby sedan de gick upp. Och vår diskussion handlade mycket ikväll àtt OM man kan förstå hur mycket energi det kräver av en att vara hemma med barn. Nej, skulle jag vilja säga. Det är ett jobb som jag aldrig kommer att acceptera. Jag villl vara någon. Jag vill jobba och längta efter mina ungar! Heder åt alla som vill dela. Vi har jar inte haft råd men ni andra ska tänka efter!
Jag tycker att det är sååå outsägligen tråkigt att vara hemma med barn... Fy på mig. Man ska tycka att det är mysigt och aldrig någonsinannars får man höra att man ska njuta! Av vad undrar jag? En människa som inte kan säga något? Jag älskar åldern Wiggo är i nu. En massa frågor. Spel, pussel och memory. Ja, tack jag njuter nog mest nu. När barnen är så stora så att de klarar sig en stund själva. Att få frågor man aldrig trodde man skulle behöva svara på . Jag är nog mer en mamma som gör saker när barnen blir äldre. Behöver det tyda på att jag är en taskig mamma?
Sen tycker jag att det är sååå skönt att få gå på toa ifred:)
Kram Linda
Kram
fredag 4 november 2011
fredag 14 oktober 2011
Det var inte i går inte......
Nu har det gått en lång tid igen! Jag har haft problem med att föra över korten från kameran. Dessutom har kvällarna ägnats åt renovering och dagarna till att ta hand om mina barn. Därav blev det tyst i bloggen! Men nu mina vänner är vi inne på raksträckan! Köket som sådant är helt funktionsdugligt och jag slipper springa ut i garaget med min fullastade bricka varje kväll! Det är en ren välsignelse att ha ett kök igen! Här kommer nu lite bilder på hur köket blev. Det är fortfarande inte helt klart. Ni vet dom där listerna... Som folk tenderar att "glömma bort". Vi har inte glömt bort dem men luften har gått ur oss lite. Vi hade som mål att kunna bjuda våra familjer på kalas när Tilda fyllde 1 år och det lyckades vi med. Även om färgen knappt hade torkat på bordet:) Men här kommer bilderna:
"Min" fina blandare som jag har drömt om! (tack finaste mamma). Det värsta är att diskhon är så djup så att blandaren sitter väldigt långt ifrån... Bha, man kan inte få allt, säger jag:)
Och här är då själva köket med tegelväggen till höger. När vi monterade köksön tyckte vi att den var sååå stor. Men när allt kommit på plats så blev den bra!
Här är köket sett ifrån groventrén. Istället för att stirra in i vårt fula gröna kök så möts man nu av detta istället. Mys!
Här ser man köket från hallen. Vi (läs jag) har kommit på att vi behöver ett större bord. Helst ett med åtta eller sex stolar och ett bord som kan förlängas så att vi kan sitta tolv personer. Vårt bord ser verkligen jättefjuttigt ut i det här stora rummet! Så nu letar jag på blocket och ber till högre makter att jag ska vinna på triss.... Plötsligt händer det eller hur:)
Wiggo är nöjd över det nya köket!
Tja, nu har vi nästan gjort hela köket. Det som återstår är lite el och lister... Var det värt det? Ojaaaa absolut. Men fy för att behöva gå igenom det igen! Man fattar aldrig hur mycket tid en renovering tar! Skulle jag blicka tillbaka så skulle jag skrika nej! Och helst när man har småbarn.... Men vi är ju som vi är! Herregud vad vi har målat, mätt och spikat. Vi har våndats och varit nära till kollaps några gånger. MEN vi har aldrig varit ovänner....Vi har kämpat på och jobbat tilll 02:00 varje natt. Vi har lyssnat på karlavagnen och pratat mycket de nätter vi har jobbat. Detta var ett projekt vi verligen ville göra och vi är supernöjda med resultatet!
Renoveringen av köket hade nog aldrig gått så bra om inte barnen hade fått vara hos farmor och farfar. Vilken ynnest att de ställer upp och tar hand våra hjärtan under tiden vi jobbar med köket. Tack! Och tack mamma och pappa!
"Min" fina blandare som jag har drömt om! (tack finaste mamma). Det värsta är att diskhon är så djup så att blandaren sitter väldigt långt ifrån... Bha, man kan inte få allt, säger jag:)
Och här är då själva köket med tegelväggen till höger. När vi monterade köksön tyckte vi att den var sååå stor. Men när allt kommit på plats så blev den bra!
Här är köket sett ifrån groventrén. Istället för att stirra in i vårt fula gröna kök så möts man nu av detta istället. Mys!
Här ser man köket från hallen. Vi (läs jag) har kommit på att vi behöver ett större bord. Helst ett med åtta eller sex stolar och ett bord som kan förlängas så att vi kan sitta tolv personer. Vårt bord ser verkligen jättefjuttigt ut i det här stora rummet! Så nu letar jag på blocket och ber till högre makter att jag ska vinna på triss.... Plötsligt händer det eller hur:)
Wiggo är nöjd över det nya köket!
Tja, nu har vi nästan gjort hela köket. Det som återstår är lite el och lister... Var det värt det? Ojaaaa absolut. Men fy för att behöva gå igenom det igen! Man fattar aldrig hur mycket tid en renovering tar! Skulle jag blicka tillbaka så skulle jag skrika nej! Och helst när man har småbarn.... Men vi är ju som vi är! Herregud vad vi har målat, mätt och spikat. Vi har våndats och varit nära till kollaps några gånger. MEN vi har aldrig varit ovänner....Vi har kämpat på och jobbat tilll 02:00 varje natt. Vi har lyssnat på karlavagnen och pratat mycket de nätter vi har jobbat. Detta var ett projekt vi verligen ville göra och vi är supernöjda med resultatet!
Renoveringen av köket hade nog aldrig gått så bra om inte barnen hade fått vara hos farmor och farfar. Vilken ynnest att de ställer upp och tar hand våra hjärtan under tiden vi jobbar med köket. Tack! Och tack mamma och pappa!
måndag 5 september 2011
Nu börjar det likna ett kök...
Jaha, nu var Johans fem veckors semester slut:( Men vi har ju ändå hunnit med en del med köket under dessa veckor även om det inte är riktigt klart. Sist jag skrev så hade vi nåtat golvet och skulle samma dag slipa det. Så här blev det
Det kanske inte syns så väl på kortet men nu ligger där en nåtningsmassa så vi slipper matrester i springorna! När Johan vaxade golvet så blev alla springor vita! Vi tänkte ju inte på att vi samtidigt hade i färg/pigment så att inte golvet ska gulna. Det slutade med att vi fick ligga på golvet och dra med en trasa för att få fram det svarta igen:) Åsså var det tapeterna. Kommer ni ihåg de jag visade med mycket mönster?
Korten är ju inte de bästa direkt! Tänkte önska mig en systemkamera när jag tar min examen, om jag nu någonsin blir klar med mina studier. Jag kanske är dömd till att läsa på högskolan Kristianstad för resten av mitt liv! Herregud, vilken hemsk tanke! Nåja nu var det ju inte det jag skulle prata om:) Jag är nöjd med tapeten. Den blev fin mot allt det vita. När detta var klart så började Johan skruva ihop stommarna till alla skåp. Och han skruvade och skruvade och skruvade.... Och sen var det skåpen, luckorna, lådorna.....
Men till slut var skåpen på plats och så även bänkskivan!
Vi valde en diskho i porslin. Jaja, nu kan alla olyckskorpar börja kraxa:) Vi får väl se om den håller eller om vi måste byta till något annat! Men fin är den. Tycker jag iallafall!
Något som gjorde stor skillnad för rummet var när köksön och vitrinskåpet kom på plats. Det enda jag inte är nöjd med när det gäller köksön är att laminatskivan dels var lite skadad i ena hörnet dels att den var lite fult limmad. Men, men man vänjer sig väl vid det också!
Ja, och Johans verktyg ligger och dräller överallt. Även på köksön...
Så här långt har vi kommit på fem veckor. Vi har jobbat, jobbat och åter jobbat. Nästa sommar får vi nog göra en massa skoj med ungarna för att kompensera det hela! Så, vad har vi kvar att göra? Johan håller nu på att sätta in hyllplanen i skåpen. Kaklet, som vi egentligen skulle ha fått som i fredags, var restat så vi får vänta till nu på fredag i stället. Så då ska det kaklas. Kyl och frys ska in, socklar och lister ska monteras. Vi ska ha belysning i vitrinskåpet och under skåpen vid köksbänken. Blandare ska fixas samt knoppar och handtag... Phhhhuuu. Det är mycket nu! Men man börjar ändå se ett slut på det hela.
Detta inlägg blev lite rörigt känner jag men jag är trött:) Och sedan har det tagit mig en (!) timme att få in alla bilderna till inlägget. Vår dator är så satans slö så jag slänger snart ut den! Så nu när jag ändå nämnde min examen så fortsätter jag önska. Jag vill gärna ha en ny dator, en vit cykel, 8 leksandsstolar, ett jobb, snälla barn. Ja, och så önskar jag att alla i min närhet får vara friska och så fred på jorden!
Godnatt!
Kram Linda
Det kanske inte syns så väl på kortet men nu ligger där en nåtningsmassa så vi slipper matrester i springorna! När Johan vaxade golvet så blev alla springor vita! Vi tänkte ju inte på att vi samtidigt hade i färg/pigment så att inte golvet ska gulna. Det slutade med att vi fick ligga på golvet och dra med en trasa för att få fram det svarta igen:) Åsså var det tapeterna. Kommer ni ihåg de jag visade med mycket mönster?
Korten är ju inte de bästa direkt! Tänkte önska mig en systemkamera när jag tar min examen, om jag nu någonsin blir klar med mina studier. Jag kanske är dömd till att läsa på högskolan Kristianstad för resten av mitt liv! Herregud, vilken hemsk tanke! Nåja nu var det ju inte det jag skulle prata om:) Jag är nöjd med tapeten. Den blev fin mot allt det vita. När detta var klart så började Johan skruva ihop stommarna till alla skåp. Och han skruvade och skruvade och skruvade.... Och sen var det skåpen, luckorna, lådorna.....
Men till slut var skåpen på plats och så även bänkskivan!
Vi valde en diskho i porslin. Jaja, nu kan alla olyckskorpar börja kraxa:) Vi får väl se om den håller eller om vi måste byta till något annat! Men fin är den. Tycker jag iallafall!
Något som gjorde stor skillnad för rummet var när köksön och vitrinskåpet kom på plats. Det enda jag inte är nöjd med när det gäller köksön är att laminatskivan dels var lite skadad i ena hörnet dels att den var lite fult limmad. Men, men man vänjer sig väl vid det också!
Ja, och Johans verktyg ligger och dräller överallt. Även på köksön...
Så här långt har vi kommit på fem veckor. Vi har jobbat, jobbat och åter jobbat. Nästa sommar får vi nog göra en massa skoj med ungarna för att kompensera det hela! Så, vad har vi kvar att göra? Johan håller nu på att sätta in hyllplanen i skåpen. Kaklet, som vi egentligen skulle ha fått som i fredags, var restat så vi får vänta till nu på fredag i stället. Så då ska det kaklas. Kyl och frys ska in, socklar och lister ska monteras. Vi ska ha belysning i vitrinskåpet och under skåpen vid köksbänken. Blandare ska fixas samt knoppar och handtag... Phhhhuuu. Det är mycket nu! Men man börjar ändå se ett slut på det hela.
Detta inlägg blev lite rörigt känner jag men jag är trött:) Och sedan har det tagit mig en (!) timme att få in alla bilderna till inlägget. Vår dator är så satans slö så jag slänger snart ut den! Så nu när jag ändå nämnde min examen så fortsätter jag önska. Jag vill gärna ha en ny dator, en vit cykel, 8 leksandsstolar, ett jobb, snälla barn. Ja, och så önskar jag att alla i min närhet får vara friska och så fred på jorden!
Godnatt!
Kram Linda
söndag 21 augusti 2011
Nytt tak och golv och BLÄÄÄ för spackling!
Åh, nu är det ett tag sedan jag skrev senast men jag har svårt att hitta tiden att sitta vid datorn. Här jobbar vi skift med köket och att ta hand om barnen. Många långa kvällar och nätter har det blivit. Men vi har fått lite gjort iallafall! Den största nyheten är väl att köket har kommit! Man blir ju liiite mer motiverad till att få allt klart när köket bara ligger i garaget och väntar! Men det är ju lite att skruva ihop om man säger så....
Vi också fått upp alla gipsväggar och tegelväggen är klar och behandlad. Den får vara lite sliten men jag tycker det är snyggt:) Det får liksom inte bli för perfekt och ska jag vara ärlig så orkar jag inte gno mer på den nu! Johan har även gjutit på den plats där en framtida kamin ska stå och även där spisen ska stå i köket.
Opps, där råkade Tildisen komma med på bild:). Ett annnat projekt som nu är klart är taket. Fy f....n vad jag har målat! Men först började vi med att regla upp för att kunna lägga ett nytt tak.
Detta gör att vi får offra lite av bjälkarna. I min lilla värld så hade jag velat ha bjälkarna helt synliga men det går ju förstås inte. Eller går och går. Allting går men det är inte särskilt praktiskt. Vi är tvugna att lägga nytt tak med isolering emellan eftersom Wiggo har sitt rum ovanför. Inte så roligt för honom när han ska sova att kunna se ner i köket mellan springorna! Och det är också oerhört lyhört i vårt hus. Nåväl, taket kom upp med Johans kära isolering och sedan har vi målat tak och bjälkar fyra (!) gånger. Det är roligt första gången. Då oahhar och ahhar man över vilken skillnad det blir. Det är inte lika roligt fjärde gången och då man dessutom får färg i ögat:) Men, men så här blev det
Jag har också målat väggen in mot hallen några gånger. Tyvärr slår det igenom på vissa ställen och jag vet faktiskt inte riktigt vad jag ska göra åt det. Det har hänt någon gång innan när jag har målat möbler men då fick jag tilll slut använda mig av oljebaserad färg, något som inte får användas längre om jag inte har fel? Till vänster om dörren ska vi fälla in ett gammalt fönster så att det blir lite mer öppet mot hallen. Hoppas och tror att det ska bli fint!
Det gamla golvet har också kommit fram och det var, tack och lov, ett jättefint trägolv!
Här kämpar Johan med att ta bort allt det som låg över trägolvet. Det satt som sten på vissa ställen. Men trolleri trollera så var golvet framme
Eftersom vi ville behålla trägolvet så bestämde vi oss för att nåta golvet dvs lägga i en svart massa som förhindrar smulor, matrester och annat bös att åka ner i springorna. Eftersom vi inte direkt har lämnat småbarnsåren bakom oss (med kast och kladd med mat) så kände vi att det var ett bra beslut:). Men oj, oj, oj vilket jobb! Varken vi eller mannen i färgaffären hade en aning om hur mycket nåtningsmassa det skulle gå åt. Ehh, de första 7 tuberna räckte inte! Johan höll på till fyra på morgonen och sedan var det bara att åka till affären och köpa 6 tuber till! Skitigt och jobbigt var det men förhoppningsvis blir det fint när det är klart!
Ja, vad har vi gjort mer? Jo tapeter är inköpta. Med mönster på! Det ni! Ett litet steg för mänskligheten men ett stort steg för Linda:). Det blev denna tapet då både jag och Johan tyckte om den. Vi var först inne på att ha en randig tapet men eftersom vi har randiga tapeter i typ hela övriga huset så tyckte vi att det kunde vara fint att bryta av med denna i köket
Ser ni så mycket mönster det är... Men den blir nog bra till allt det vita. Det blir ju inte heller sååå mycket tapet så det här ska nog gå bra:). Men för att kunna sätta upp tapeter så måste man spackla och fy så tradigt det är! Herregud, vi skickar folk ut i rymden och kommer på dena uppfinningen efter den andra. Så varför kan inte någon komma på något bättre än spackel? Först ska man spackla, sedan vänta. Efter det ska väggen slipas och då upptäcker man att spacklet inte är bra så då måste man börja om igen! Jag blir galen. Vänta är inte min paradgren om man säger så. Det som kunde varit gjort igår är bra:).
Idag ska vi slipa golvet och då får vi se om det blev bra med nåtningen. Spännande....
Kram Linda
Vi också fått upp alla gipsväggar och tegelväggen är klar och behandlad. Den får vara lite sliten men jag tycker det är snyggt:) Det får liksom inte bli för perfekt och ska jag vara ärlig så orkar jag inte gno mer på den nu! Johan har även gjutit på den plats där en framtida kamin ska stå och även där spisen ska stå i köket.
Opps, där råkade Tildisen komma med på bild:). Ett annnat projekt som nu är klart är taket. Fy f....n vad jag har målat! Men först började vi med att regla upp för att kunna lägga ett nytt tak.
Detta gör att vi får offra lite av bjälkarna. I min lilla värld så hade jag velat ha bjälkarna helt synliga men det går ju förstås inte. Eller går och går. Allting går men det är inte särskilt praktiskt. Vi är tvugna att lägga nytt tak med isolering emellan eftersom Wiggo har sitt rum ovanför. Inte så roligt för honom när han ska sova att kunna se ner i köket mellan springorna! Och det är också oerhört lyhört i vårt hus. Nåväl, taket kom upp med Johans kära isolering och sedan har vi målat tak och bjälkar fyra (!) gånger. Det är roligt första gången. Då oahhar och ahhar man över vilken skillnad det blir. Det är inte lika roligt fjärde gången och då man dessutom får färg i ögat:) Men, men så här blev det
Jag har också målat väggen in mot hallen några gånger. Tyvärr slår det igenom på vissa ställen och jag vet faktiskt inte riktigt vad jag ska göra åt det. Det har hänt någon gång innan när jag har målat möbler men då fick jag tilll slut använda mig av oljebaserad färg, något som inte får användas längre om jag inte har fel? Till vänster om dörren ska vi fälla in ett gammalt fönster så att det blir lite mer öppet mot hallen. Hoppas och tror att det ska bli fint!
Det gamla golvet har också kommit fram och det var, tack och lov, ett jättefint trägolv!
Här kämpar Johan med att ta bort allt det som låg över trägolvet. Det satt som sten på vissa ställen. Men trolleri trollera så var golvet framme
Eftersom vi ville behålla trägolvet så bestämde vi oss för att nåta golvet dvs lägga i en svart massa som förhindrar smulor, matrester och annat bös att åka ner i springorna. Eftersom vi inte direkt har lämnat småbarnsåren bakom oss (med kast och kladd med mat) så kände vi att det var ett bra beslut:). Men oj, oj, oj vilket jobb! Varken vi eller mannen i färgaffären hade en aning om hur mycket nåtningsmassa det skulle gå åt. Ehh, de första 7 tuberna räckte inte! Johan höll på till fyra på morgonen och sedan var det bara att åka till affären och köpa 6 tuber till! Skitigt och jobbigt var det men förhoppningsvis blir det fint när det är klart!
Ja, vad har vi gjort mer? Jo tapeter är inköpta. Med mönster på! Det ni! Ett litet steg för mänskligheten men ett stort steg för Linda:). Det blev denna tapet då både jag och Johan tyckte om den. Vi var först inne på att ha en randig tapet men eftersom vi har randiga tapeter i typ hela övriga huset så tyckte vi att det kunde vara fint att bryta av med denna i köket
Ser ni så mycket mönster det är... Men den blir nog bra till allt det vita. Det blir ju inte heller sååå mycket tapet så det här ska nog gå bra:). Men för att kunna sätta upp tapeter så måste man spackla och fy så tradigt det är! Herregud, vi skickar folk ut i rymden och kommer på dena uppfinningen efter den andra. Så varför kan inte någon komma på något bättre än spackel? Först ska man spackla, sedan vänta. Efter det ska väggen slipas och då upptäcker man att spacklet inte är bra så då måste man börja om igen! Jag blir galen. Vänta är inte min paradgren om man säger så. Det som kunde varit gjort igår är bra:).
Idag ska vi slipa golvet och då får vi se om det blev bra med nåtningen. Spännande....
Kram Linda
lördag 6 augusti 2011
Ett steg framåt och två tillbaka!
Nu var det ett tag sedan jag skrev sist. Detta innebär ju inte att vi har suttit och rullat tummarna inte:). Vi fick dock ett litet bakslag nu i veckan. Eftersom huset är gammalt (slutet av 1800-talet) så ville vi att någon skulle komma och ta en titt på väggarna så att det inte huserade någon husbock i dem. I onsdags kom en gubbe och kollade på det och menade på att vi inte alls skulle behöva spruta väggarna. Men för att vara säker så ville han att någen mer erfaren gubbe skulle titta på det. Bra där! Vi åkte till stranden och den andra mannen skulle gå in och kolla under tiden vi var borta. Ehh, nej, han hade inte varit där när vi kom hem. I torsdags ringde han och ville komma kl 18:00. Bra där, sa vi! Han kollade väggarna och tyckte absolut att vi skulle spruta nu när vi ändå hade väggarna "rena" (det fanns ingen husbock nu dock). Men på fredagen hade han semester men lovade ändå att ringa för att meddela om han kanske skulle kunna komma på måndag istället. Ringde han igår? NEJ! Och det är nu jag börjar bli irriterad. Visst , han har semester men säg då inte att du ska ringa!
Åh, dessa "hantverkare" och annat löst folk... Här står vi med urblåst kök med två småbarn och jag vill bara ha besked om när han kan tänkas behaga att komma hit. Det är ju inte direkt så att vi har all tid i världen på oss. JUST pga av sådana här saker så är jag såååå glad över att vi gör jobbet själva. Fy f...n för att behöva synka ihop alla hantverkare som aldrig verkar kunna passa en tid! Sedan vill jag bara tillägga att det visst finns bra hantverkare och att jag verkligen unnar den stackars mannen semester. Men man ska inte lova något man inte kan hålla!
Detta bidrar givetvis till att vi ligger efter i planeringen. Vi hade som mål att få upp alla gipsskivor och att ha börjat med taket som i morgon. Men, men, det är utom vår kontroll men det känns ändå skönt att spy lite galla så här i min egen blogg:) Vi har dock fått lite gjort iallafall. Jag har kämpat med den gamla träväggen mot hallen som vi ska behålla som den är. Ja, givetvis ska vi måla den vit:) Men det var lager på lager av tapet och gammalt "spackel" så jag har suttit med min vattenspruta och kniv och karvat!
Men nu är väggen ren och fin i allafall! Johan har också rivit ner putsen på murstocken ( den vi ska ha synlig). Ett ytterst skitigt jobb!
Sedan har jag stått med min lilla vattenspruta och gnott med en borste för glatta livet. Men det hjälper inte så mycket:(
Ni kanske ser skillnaden! Den till vänster har jag precis (då) gnott på och den till höger har jag inte börjat på ännu. Den här bilden är ändå tagen när jag har gnott en tre gånger på båda! "Problemet" är att jag vill ha den lite sliten, absolut inte alltför röd och "perfekt" om ni förstår vad jag menar? Jag är lite rädd för att gå in i en färgbutik och få rådet att ta någon sorts lack på, för det vill jag absolut inte! Jag vill ha den sliten och matt. Någon som har några tips?
Johan lyckades få upp två gipsskivor innan "gubbarna" blev oense om hur vi skulle göra med väggarna. Och det var ju en sån skön känsla! Att se hur rummet förvandlas till något annat än bara byggdamm och slitna väggar....
Min fina sambo har även fått upp väggarna in mot tvättstugan så idag städade jag av där inne och försökte få bort allt damm som samlats.
Utöver detta har Johan dragit en sisådär 100 meter nya rör (heter det rör?) för elen;
Vår bästaste, fina granne Tobbe ska hjäpa oss med elen. Det svåra med att anlita vänner, känner jag, är betalningen. Hur mycket ska man betala? Vad förväntar dom sig? Som jag alltid har sagt "klipp dig inte hos din bästa vän och sälj inte din bil till någon du känner och måste umgås med";)
Jag själv bryr mig ju egentligen inte om sådant där som el och gipsskivor. Jag har större utmaningar, som tex lampor:) Här är en som jag såg på Mio förra lördagen
Och här är min drömlampa! Jag är kär! Skulle kunna lägga ut både barn, man och katter på Blocket för att ha råd med denna ( öhh, skojar). Men fi fan så fin den är!
Lampan bara skriker "Linda, köp mig". Men till och med jag hiar mig lite då den kostar 5000 kr. Plus 600 kr i frakt! Hå hå jaja. Jag letar vidare!
Kram Linda
Åh, dessa "hantverkare" och annat löst folk... Här står vi med urblåst kök med två småbarn och jag vill bara ha besked om när han kan tänkas behaga att komma hit. Det är ju inte direkt så att vi har all tid i världen på oss. JUST pga av sådana här saker så är jag såååå glad över att vi gör jobbet själva. Fy f...n för att behöva synka ihop alla hantverkare som aldrig verkar kunna passa en tid! Sedan vill jag bara tillägga att det visst finns bra hantverkare och att jag verkligen unnar den stackars mannen semester. Men man ska inte lova något man inte kan hålla!
Detta bidrar givetvis till att vi ligger efter i planeringen. Vi hade som mål att få upp alla gipsskivor och att ha börjat med taket som i morgon. Men, men, det är utom vår kontroll men det känns ändå skönt att spy lite galla så här i min egen blogg:) Vi har dock fått lite gjort iallafall. Jag har kämpat med den gamla träväggen mot hallen som vi ska behålla som den är. Ja, givetvis ska vi måla den vit:) Men det var lager på lager av tapet och gammalt "spackel" så jag har suttit med min vattenspruta och kniv och karvat!
Men nu är väggen ren och fin i allafall! Johan har också rivit ner putsen på murstocken ( den vi ska ha synlig). Ett ytterst skitigt jobb!
Sedan har jag stått med min lilla vattenspruta och gnott med en borste för glatta livet. Men det hjälper inte så mycket:(
Ni kanske ser skillnaden! Den till vänster har jag precis (då) gnott på och den till höger har jag inte börjat på ännu. Den här bilden är ändå tagen när jag har gnott en tre gånger på båda! "Problemet" är att jag vill ha den lite sliten, absolut inte alltför röd och "perfekt" om ni förstår vad jag menar? Jag är lite rädd för att gå in i en färgbutik och få rådet att ta någon sorts lack på, för det vill jag absolut inte! Jag vill ha den sliten och matt. Någon som har några tips?
Johan lyckades få upp två gipsskivor innan "gubbarna" blev oense om hur vi skulle göra med väggarna. Och det var ju en sån skön känsla! Att se hur rummet förvandlas till något annat än bara byggdamm och slitna väggar....
Min fina sambo har även fått upp väggarna in mot tvättstugan så idag städade jag av där inne och försökte få bort allt damm som samlats.
Utöver detta har Johan dragit en sisådär 100 meter nya rör (heter det rör?) för elen;
Vår bästaste, fina granne Tobbe ska hjäpa oss med elen. Det svåra med att anlita vänner, känner jag, är betalningen. Hur mycket ska man betala? Vad förväntar dom sig? Som jag alltid har sagt "klipp dig inte hos din bästa vän och sälj inte din bil till någon du känner och måste umgås med";)
Jag själv bryr mig ju egentligen inte om sådant där som el och gipsskivor. Jag har större utmaningar, som tex lampor:) Här är en som jag såg på Mio förra lördagen
Och här är min drömlampa! Jag är kär! Skulle kunna lägga ut både barn, man och katter på Blocket för att ha råd med denna ( öhh, skojar). Men fi fan så fin den är!
Lampan bara skriker "Linda, köp mig". Men till och med jag hiar mig lite då den kostar 5000 kr. Plus 600 kr i frakt! Hå hå jaja. Jag letar vidare!
Kram Linda
måndag 25 juli 2011
Jaaaa, väggen är nere!
Ända sedan vi flyttade in i huset har jag retat mig på köket. Det är, enligt mig, fult, trångt och lite småäckligt. Både handtag och luckor är målat i grönt och tapeten har fettfläckar och kaklet är från 90-talet med sådana dära hemska motiv på såsom hushållskvarnar och lingon.... Matrummet som ligger vägg i vägg med köket har varit ett annat hatobjekt. Jag har aldrig vetat hur jag ska inreda rummet. Är det en del av köket eller ska det betraktas som vilket rum som helst? Ja, ni hör ju vilka tankegångar:) Som jag har längtat efter att få göra ett nytt kök! Och att få riva väggen mellan kök och matrum. I helgen var det dags. Pappa och Margita kom ner för att hjälpa oss och här kommer bilder på när min dröm blev sann:)
Här river Johan ut skåpen på vänster sida, på den sida där vi sedan ska ha vår diskbänk.
Taket plockas ner och sågspånen ramlar över oss igen!
Alla skåp på vänster sida är borta inklusive kylskåp, frys och mikro. På höger sida har vi tagit bort överskåpen. Vi behöll spis och diskmaskin så länge det bara var möjligt!
Johan och pappa tar bort det sista på väggen in mot matrummet
Halva väggen är nere och jag dansade glädjedans! Men det var ingenting mot när jag kom in och fick se detta:
Nu är vägg (helvetet) nere! Och Johan har fått upp den bärande balken så att vi kan sova gott om natten. Det vore ju bra synd om Wiggo skulle rasa ner och vakna i köket menar jag:). Rent estetiskt kanske balken inte gör sig men ibland mååååste man ju bortse från sådana banala saker....
Till höger i bild syns murstocken. Den ska vi knacka fram och ha framme synlig, lite sliten sisådär... Det blir nog bra men det kommer att bli ett skitigt jobb! Här är tanken att vi ska ha någon sorts eldstad. Helst en lliten nätt kakelugn. Men det kostar ju några slantar så det får vänta. Jag kan alltid ställa dit ett bord med lite pryttel på så länge:)
Ett hål i väggen:) Här ska vi bygga in kyl och frys. Detta innebär att vi måste ta en bit av vår redan pyttelilla tvättstuga. Men, men, den bygger vi ut sen (men säg inte det till Johan). Han blir så less när jag börjar prata om alla mina andra renoveringstankar när vi är mitt uppe i en:). Men han brukar mjukna efter ett tag!
Ja, så här långt har vi kommit! Nu ska vi försöka att få upp väggen in mot tvättstugan så som den ska vara för att passa kyl och frys. Vi börjar med detta eftersom vi har en stationär diskstuga där inne. Efter det ska vi knacka fram det gamla teglet i murstocken och ta bort innerväggarna på resterande väggar och sedan sätta upp gipsskivor. Men vet ni vad? VÄGGEN ÄR NERE! Jihoooooo, vad glad jag är! Hoppas att ni vill följa med på resten av renoveringsresan!
Kram Linda
Här river Johan ut skåpen på vänster sida, på den sida där vi sedan ska ha vår diskbänk.
Taket plockas ner och sågspånen ramlar över oss igen!
Alla skåp på vänster sida är borta inklusive kylskåp, frys och mikro. På höger sida har vi tagit bort överskåpen. Vi behöll spis och diskmaskin så länge det bara var möjligt!
Johan och pappa tar bort det sista på väggen in mot matrummet
Halva väggen är nere och jag dansade glädjedans! Men det var ingenting mot när jag kom in och fick se detta:
Nu är vägg (helvetet) nere! Och Johan har fått upp den bärande balken så att vi kan sova gott om natten. Det vore ju bra synd om Wiggo skulle rasa ner och vakna i köket menar jag:). Rent estetiskt kanske balken inte gör sig men ibland mååååste man ju bortse från sådana banala saker....
Till höger i bild syns murstocken. Den ska vi knacka fram och ha framme synlig, lite sliten sisådär... Det blir nog bra men det kommer att bli ett skitigt jobb! Här är tanken att vi ska ha någon sorts eldstad. Helst en lliten nätt kakelugn. Men det kostar ju några slantar så det får vänta. Jag kan alltid ställa dit ett bord med lite pryttel på så länge:)
Ett hål i väggen:) Här ska vi bygga in kyl och frys. Detta innebär att vi måste ta en bit av vår redan pyttelilla tvättstuga. Men, men, den bygger vi ut sen (men säg inte det till Johan). Han blir så less när jag börjar prata om alla mina andra renoveringstankar när vi är mitt uppe i en:). Men han brukar mjukna efter ett tag!
Ja, så här långt har vi kommit! Nu ska vi försöka att få upp väggen in mot tvättstugan så som den ska vara för att passa kyl och frys. Vi börjar med detta eftersom vi har en stationär diskstuga där inne. Efter det ska vi knacka fram det gamla teglet i murstocken och ta bort innerväggarna på resterande väggar och sedan sätta upp gipsskivor. Men vet ni vad? VÄGGEN ÄR NERE! Jihoooooo, vad glad jag är! Hoppas att ni vill följa med på resten av renoveringsresan!
Kram Linda
torsdag 21 juli 2011
Wiggos rum
I väntan på att vi ska komma igång med köket på allvar så tänkte jag visa hur det gick till när vi renoverade Wiggos rum. Vi hade det till en början som gästrum. Ett väldigt ogästvänligt rum om ni frågar mig.... Det lilla rummet var tapetserat i en mörk röd färg som gjorde det ännu mindre. I rummet fanns också en vägg som bara bestod av garderober. Så här såg det ut då
Till slut fick jag panik på de röda väggarna och målade om rummet med lite färg som blev över efter att vi hade målat om arbetsrummet. Här kommer en skrämmande bild på vad vi använde rummet till efter ett tag: Skräprum! Ja, ni vet ett sådant där rum där man slänger in allt skit som inte har någon bestämd plats i huset:) Erkänn att ni också har någon sådan plats (snälla)! Här syns iallafall den nya färgen
Vi bestämde oss sedan för att totalrenovera rummet med tanken att fortsätta ha det som gästrum. Men under renoveringen ångrade vi oss och det bestämdes att detta skulle bli Wiggos nya rum. Johan tog fram kofoten och började riva ner garderoberna.
Sådär, nu har vi rivit ner hela raden av garderober, med viss ångest kanske ska tilläggas. Förvaring är ju alltid bra att ha men de tog helt enkelt för stor plats i det lilla rummet. Vi rev sedan taket och tog fram bjälkarna
Vi tog också fram den gamla väggen och målade den vit (vilken överraskning:)
Här ser man bjälkarna och det nya taket är på plats.
Det gamla golvet togs fram och slipades. Vi fick också offra en liten bit av rummet då vi behövde utrymme till att bygga en liten toalett på övervåningen. Alltid skönt att ha en toalett där sovrummen är. Jag var iallafall oerhört tacksam över den toaletten när jag sedan blev gravid med Tilda. Springa upp och ner i trappan nattetid ett tiotal gånger per natt är ju ingen höjdare direkt:) Utrymmet bakom dörren in till rummet offrades men vi kände att det inte gjorde så mycket! Och så här blev resultatet!
Ja, det här ser ju prydligt och fint ut! Men har inte det stackars barnet några leksaker? Klart han har men de är utspridda på nedervåningen. Vi har ett litet lekrum där alla hans triljoner leksaker huserar. Och ja, så länge jag får bestämma så kommer det inte upp några spidermangardiner:) Däremot är jag sugen på att göra om lite. Sonen växer och börjar bli stora killen så snart kanske vi får ersätta det pluttinuttiga med lite häftigare detaljer. Om sonen får bestämma (och det får han givetvis så blir det nog spiderman eller något annat läskigt:)!
I helgen kommer pappa och ska hjälpa oss med köket. Jag håller på att längta ihjäl mig efter att se väggen rivas mellan matrummet och köket. Johan tjatar dock något om en bärande vägg och att han måste fixa det! Ja, ja, säger jag, riv skiten och fixa den dära bärande balken eller vad det nu är som ska upp:)
Jag återkommer om detta!
Kram Linda
Till slut fick jag panik på de röda väggarna och målade om rummet med lite färg som blev över efter att vi hade målat om arbetsrummet. Här kommer en skrämmande bild på vad vi använde rummet till efter ett tag: Skräprum! Ja, ni vet ett sådant där rum där man slänger in allt skit som inte har någon bestämd plats i huset:) Erkänn att ni också har någon sådan plats (snälla)! Här syns iallafall den nya färgen
Vi bestämde oss sedan för att totalrenovera rummet med tanken att fortsätta ha det som gästrum. Men under renoveringen ångrade vi oss och det bestämdes att detta skulle bli Wiggos nya rum. Johan tog fram kofoten och började riva ner garderoberna.
Sådär, nu har vi rivit ner hela raden av garderober, med viss ångest kanske ska tilläggas. Förvaring är ju alltid bra att ha men de tog helt enkelt för stor plats i det lilla rummet. Vi rev sedan taket och tog fram bjälkarna
Vi tog också fram den gamla väggen och målade den vit (vilken överraskning:)
Här ser man bjälkarna och det nya taket är på plats.
Det gamla golvet togs fram och slipades. Vi fick också offra en liten bit av rummet då vi behövde utrymme till att bygga en liten toalett på övervåningen. Alltid skönt att ha en toalett där sovrummen är. Jag var iallafall oerhört tacksam över den toaletten när jag sedan blev gravid med Tilda. Springa upp och ner i trappan nattetid ett tiotal gånger per natt är ju ingen höjdare direkt:) Utrymmet bakom dörren in till rummet offrades men vi kände att det inte gjorde så mycket! Och så här blev resultatet!
Ja, det här ser ju prydligt och fint ut! Men har inte det stackars barnet några leksaker? Klart han har men de är utspridda på nedervåningen. Vi har ett litet lekrum där alla hans triljoner leksaker huserar. Och ja, så länge jag får bestämma så kommer det inte upp några spidermangardiner:) Däremot är jag sugen på att göra om lite. Sonen växer och börjar bli stora killen så snart kanske vi får ersätta det pluttinuttiga med lite häftigare detaljer. Om sonen får bestämma (och det får han givetvis så blir det nog spiderman eller något annat läskigt:)!
I helgen kommer pappa och ska hjälpa oss med köket. Jag håller på att längta ihjäl mig efter att se väggen rivas mellan matrummet och köket. Johan tjatar dock något om en bärande vägg och att han måste fixa det! Ja, ja, säger jag, riv skiten och fixa den dära bärande balken eller vad det nu är som ska upp:)
Jag återkommer om detta!
Kram Linda
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)